Hoppa till sidans innehåll

Idrotten är Sveriges största folkrörelse och vi är starka tillsammans. På den här sidan finner du stöd, information och inspiration för svensk idrott.

Hitta ditt distriktsförbund (DF)

Huvudblock 4 "Individens beskattning"

Grundprincipen är att en idrottsutövares eller ledares m fl inkomster och förmåner från idrottsverksamheten beskattas på samma sätt som inkomster och förmåner från annat håll.
  • Uppdaterad: 2013-09-25 16:43

I texten hänvisas till fördjupningsmaterialet nedan.  

Således ska de normalt behandlas som inkomst av tjänst. I vissa undantagsfall kan det dock vara fråga om att beskatta den idrottsliga verksamheten som inkomst av näringsverksamhet.

Vissa särbestämmelser föreligger för beskattningen av idrottsutövaren när det gäller tävlingspriser i form av nyttovaror och föremål i form av minneskaraktär. Om utgivande förening är befriad från att ange priserna på kontrolluppgift är dessa inte heller skattepliktiga för mottagaren. Detta gäller för priser som vid ett och samma tillfälle inte har ett marknadsvärde överstigande 1300 kr.

En annan skillnad gentemot vanliga inkomsters och förmåners beskattning är att man mot de idrottsliga ersättningarna har rätt till ett ”idrottsschablonavdrag”. Detta regleras i ”Skatteverkets allmänna råd om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet” att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m. beskattningsåret 2007 samt fr.o.m. 2008 års taxering” (Länka SKV A 2007:15).

Avdraget är maximerat till 3 000 kr och anses lagtekniskt vara ett avdrag för faktiska kostnader. Det förutsätter att man som idrottsutövare stått för merparten av sina idrottsliga kostnader själv, samt att de idrottsliga ersättningarna inte utgör de huvudsakliga inkomsterna för den idrottsutövande mottagaren. Detta avdrag får inte ge ett underskott av idrottslig verksamhet. Inkomster och förmåner upp till 3 000 kr motsvaras därför av ett lika stort avdrag.

Eftersom avdraget anses vara ett avdrag för faktiska kostnader så innebär de allmänna avdragsreglerna under inkomst av tjänst att man måste komma upp i avdragsgilla kostnader på minst 5000 kr för att kostnaderna häröver ska ge någon skatteeffekt. Idrottsschablonavdraget ingår i dessa 5000 kr. Har man inte avdragsgilla kostnader i sitt vanliga arbete så att dessa tillsammans med idrottsschablonavdraget överstiger nämnda gränsbelopp ger det ju därmed inga avdragseffekter.

Vid sidan av detta avdrag kan idrottsutövaren etc. ha erhållit äkta kostnadsersättningar (se mer i fördjupningsmaterialet) uppgående till "tusentals kronor" utan att idrottsschablonavdraget ”äts upp” av dessa kostnadsersättningar. Därför kan man idag påstå att idrottsschablonavdraget endast avser att täcka kostnader för inköp av nödvändig idrottsutrustning och idrottsmateriel.

Man är inte begränsad till eller tvungen att utnyttja idrottsschablonavdraget. Man har givetvis rätt till ett större avdrag än detta om man kan visa att de avdragsgilla kostnaderna för inköp av idrottsutrustning och idrottsmateriel överstiger dessa 3 000 kr. Även här föreligger dock normalt den begränsningen att underskott av den idrottsliga verksamheten inte får uppkomma. Avdraget får m a o inte överstiga de idrottsliga intäkterna och förmånerna under beskattningsåret.

Ovanstående regler och mycket mer behandlas i den ovan nämnda SKV A 2007:15.

Postadress:Svenskidrott
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress: Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:Tel: +46 8 699 60 00
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss