Hoppa till sidans innehåll

Idrotten är Sveriges största folkrörelse och vi är starka tillsammans. På den här sidan finner du stöd, information och inspiration för svensk idrott.

Hitta ditt distriktsförbund (DF)

Forskning om specialidrott

Det har gjorts ett antal studier om riksidrottsgymnasium, nationellt godkända idrottsutbildningar och specialidrottsämnet. Här följer en kort presentation av några rapporter.
  • Uppdaterad: 2016-06-07 15:51

Studien Nationellt godkända idrottsutbildningar – certifiering och talangidentifikation, utförd av Stefan Lund och Maria Liljeholm vid Linnéuniversitetet, beskriver de nationellt godkända idrottsutbildningarnas (NIU) certifierings- och talangidentifikationsprocess.

Rapporten behandlar följande frågeställningar:

• Vilka positiva och negativa aspekter med implementeringen av NIU framhålls av specialidrottsförbunden?

• Vilka certifieringsmodeller använder sig specialförbunden av i samband med att de väljer ut NIU-gymnasierna?

• På vilka grunder väljer gymnasieskolor och specialidrottsförbund ut de elever som ska antas till NIU?

Rapporten baseras på 26 intervjuer med RF-tjänstemän, SF-representanter och specialidrottslärare som arbetar i gymnasieskolan. Totalt ingår 12 olika SF-idrotter, både individuella och lagidrotter.


Rapporten  På väg mot att bli ”vinnare i långa loppet” Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer under sitt första läsår, är skriven av en forskningsgrupp vid Halmstad högskola som leds av Natalia Stambulova.

När unga idrottare blir antagna att studera och träna i sin specialidrott vid riksidrottsgymnasium (RIG) möter de en hel del utmaningar relaterade till förändringar i sitt idrottande, sin utbildning och sociala miljö. Det första läsåret kan därför ses som en övergångsperiod som kräver att elever anpassar sig till de nya villkoren på RIG.

Huvudsyftet med studien är undersöka riksidrottsgymnasieelevers erfarenheter av dubbla karriärer (elitidrott och studier) under det första läsåret på RIG.

 Följande frågor undersöks och besvaras i rapporten:

  • Hur upplever RIG-eleverna övergången mellan grundskolan och gymnasiet samt hur anpassar de sig till de nya villkoren under sitt första läsår?
  • Hur påverkar upplevelsen av dubbla karriärer RIG-elevernas utveckling av sin idrotts- och elevidentitet?
  • Vilka är de individuella skillnaderna i anpassningsprocessen som RIG-eleverna följer under sitt första läsår vid RIG?

Forskarna använder både kvantitativa (enkäter) och kvalitativa (intervjuer) metoder. Deltagare i studien var flickor och pojkar som gick första året på RIG. 33 olika RIG ingick i studien, individuella och lagidrotter. 


Rapporten Ämnet specialidrott i gymnasieskolan - en utvärdering av ämnet läsåret 2008/09 av Magnus Ferry och Eva Olofsson, från Umeå Universitet, baseras på en utvärdering av ämnet specialidrott i gymnasieskolan. Utvärderingen är gjord innan den nya gymnasieskolan infördes 2011, då det var möjligt att läsa specialidrott utan att vara antagen vid ett riksidrottsgymnasium (nationellt godkända idrottsutbildningar hade inte startat då).

Forskarna undersöker vilka elever som rekryteras till specialidrottsutbildningarna avseende kön, etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund. Också specialidrottslärarnas bakgrund studeras. Slutligen utvärderas själva ämnet utifrån måluppfyllelse, innehåll, examination och betygssättning.

Utvärderingen baseras på data från fem RIG och fem gymnasieskolor insamlade under läsåret 2008/09. I huvudsak har elektroniska enkäter till utvalda elever och lärare vid skolorna använts som metod.


Studien Idrottsutbildning och utbildningsreformer – en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning är genomförd av Stefan Lund vid Linnéuniversitet.

Den första delen av rapporten är en kartläggning av den gymnasiala idrottsutbildningens generella och specialidrottsliga omfattning, organisation, syften och samverkansformer. Frågeställningarna är: • Hur många svenska kommuner erbjuder gymnasial idrottsutbildning och vilka sociala karaktäristika har verksamhetens elever och lärare?

  • Hur ser formerna för samverkan ut mellan specialidrottsförbund, gymnasieskola och idrottsföreningar?
  • Vilka typer av idrottsutbildningar finns det idag? Och hur organiseras de?
  •  Hur ser utbredningen av olika idrotter i gymnasieskolan ut och hur kan den förklaras?

I rapportens andra del diskuteras kartläggningsstudiens resultat i relation till gymnasiereformen GY11:

  • Vilka konsekvenser för nuvarande idrottsutbildning kommer reform- förändringarna att innebära? 
  • Vilka risker och möjligheter ställs de aktörer som anordnar gymnasial idrottsutbildning inför i den nya gymnasieskolan?

Studien baseras på webbdata från Sveriges samtliga gymnasieskolor, intervjuer med specialidrottsförbundsrepresentanter och en instruktör/lärarenkät.

Postadress:Svenskidrott
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress: Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:Tel: +46 8 699 60 00
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss