Könsuppdelad träning – en gammal vana?

Sättet vi tränar och tävlar på förändras hela tiden. I dag talas det allt oftare om könsmixade träningsgrupper. Frågeställningen: delar vi upp barn i pojk- och flickgrupper av ren tradition?

Sidan uppdaterades: 6 mars 2023

När idrottsrörelsen växte fram i Sverige så skapades den av män för män. Med tiden har många av dåtidens tankesätt och strukturer försvunnit. Men en del lever också kvar.

Förr var det självklart att dela upp könen i olika träningsgrupper. I dag lyfts frågan om könsmixade träningsgrupper – samträning – allt oftare. I vissa idrotter är samträning sedan länge en självklarhet. I andra är det betydligt mer ovanligt.

Karin Grahn är forskare i idrottsvetenskap. Hon har bland annat undersökt samträning bland skolbarn i årskurs fem och sex. Hon har även studerat simning, där samträning är vardag, ur ett genusperspektiv.

– När samträningen fungerar har idrotten mycket att vinna på den. Idrotten har en historia av att dela upp utifrån kvinnor och män. Då kan det skapas ensidiga miljöer. När man tränar ihop upptäcker man att det finns fler likheter än man trodde, säger hon och fortsätter:

– Det är viktigt vilka erfarenheter man får genom livet. Forskning visar att föreställningen att killar är bättre på idrott rubbas bland de som samtränat.

Sofia B Karlsson ger fem tips för hur man gör föreningen mer jämställd – samträning är en av punkterna

Enligt Grahn kan samträning ha fördelar för föreningen.

– Man vidgar vilken typ av grupper man kan vara till för. När man gör nya konstellationer får man möjlighet att förändra normerna. Könsnormerna kommer att se annorlunda ut i en mixad grupp förutsatt att man lyckas jobba med den på ett bra sätt, säger hon.

Ser du några negativa effekter av samträning?

– Det negativa kan bli om det bekräftar de könsstereotyper som tyvärr många gånger finns inom idrotten. Om de kommer ut ur verksamheten och säger ”vad var det jag sa?”. Det är viktigt att man har en långsiktig plan. Börja gärna tidigt i åldrarna. Inför man samträning längre fram så måste man vara medveten om att de här jämförelserna mellan könen finns.

En som har testat samträningskonceptet i praktiken är Charlotte Ovefelt. Som klubbchef i fotbollsföreningen Älvsjö AIK drog hon i gång en grupp för pojkar och flickor i tioårsåldern.

Gruppen var ett extra alternativ vid sidan av de ordinarie lagen och blev mycket populär.

– Folk trodde inte att någon skulle anmäla sig. Men vi fick 67 anmälda och många tyckte att det var roligare att spela i det här laget än i de ordinarie. Killarna fick se vad tjejerna var extra bra på och vice versa, säger hon och fortsätter:

– Killar matas tidigt med bilden att de är bättre än tjejer. Det är viktigt att utmana könsmönstren. Det var huvudsyftet med det här. Det är inte för det idrottsliga vi gjorde det. Det blir lättare att ha en diskussion om jämställdhetsfrågor i blandade grupper. 

Är det bara att slänga ihop en grupp pojkar och flickor och så blir det en massa positiva effekter?

– Jag tror att det är viktigt att ledaren har koll på hur man ska luckra upp det könsstereotypa tänket. Man kan inte bara ha idrott på näthinnan utan tänka bredare. Alla kan nog göra det här men man måste tänka efter. Syftet här ar inte att träna fotboll, det gjorde de i sina lag. Utan vi hade till exempel andra typer av teamövningar.

Forskaren Karin Grahn håller med om att samträningskonceptet kommer med vissa krav.

– När man sätter ihop killar och tjejer tillsammans och har föreställningen att de är olika och att det kommer att bli svårt – då är det lätt hänt att det förstärks. Man ska inte vara rädd för att prova på samträning, det är ingen stor jättegrej, säger hon och fortsätter:

– Prata ihop er så att ni är på samma kurs. Så att ni vet varför ni vill ha samträning och vilka fördelar det kan ge. Sen är det aldrig fel att läsa på lite grann. Titta lite om det finns någonting att ta inspiration ifrån, till exempel i tränarutbildningen. Man kan fråga andra föreningar som redan har testat. Kunskap är nyckeln.

Sidan publicerades: 6 mars 2023