Föreningsresan

Joel Ollas-Mattsson. FOTO: Meli Petersson Ellafi

Joel vill aldrig sluta med idrott

För Joel Ollas-Mattsson, elinnebandyspelare i IFAH, var det en befriande känsla när han åkte ut på planen igen efter pandemin. – Vänskapen med kompisar, att utvecklas i min idrott och att få röra på sig i vardagen igen, det betyder mycket för mig, säger Joel.

Sidan uppdaterades: 3 maj 2023

Det är dags för träning för Joel Ollas-Mattsson och hans lag i IFAH som spelar elinnebandy i Skärholmshallen, i södra Stockholm.

Idrotten har blivit vardag igen.

Joel minns känslan för ett år sedan när han fick åka ut på planen efter pandemin.

– Det var oerhört skönt. Vänskapen, sporten och miljön. Allt var härligt. Jag hade dessutom skolios i slutet av 2019. Så för mig var det ett ännu längre uppehåll.

– Jag minns den första träningen och känslan att komma tillbaka till något du gillar. Visst, jag var lite ringrostig i spelet, men efter en halvtimme var jag i gång igen.

Vad är det bästa med elinnebandy?

– Lagkänslan. Att vinna tillsammans är så härligt, att förlora är lika tråkigt, säger Joel och skrattar.

När han får frågan vad han saknade mest under pandemin tänker han ett tag.

– Det var inte bara den fysiska delen utan också det mentala. Som att världen var emot dig. Det sociala umgänget, att träffa vänner, det togs ifrån mig.

Till vardags växlar Joel, som har en CP-skada, mellan rullstol och permobil. Åren under pandemin blev en påminnelse om vad parasporten betydde för honom.

– Jag satt mest hemma och hade distanslektioner, det var inte bra för hälsan.

Åsa Llineras Norlin, är ordförande för Parasport Sverige. Hon berättar att inomhusidrotterna tappade många utövare under pandemin och att en stor andel av dem inte har kommit tillbaka.

– Vi har haft ett jättestort tapp för våra inomhusidrotter. Pandemin skapade en stor fysisk och psykisk ohälsa och för dem med ytterligare en diagnos som behöver struktur och ordning på sin vardag blev det ännu mer märkbart.

– För många med en funktionsnedsättning är det bra att varje dag ser likadan ut. Det var en trygghet som ruckades under pandemin. Många kom inte ut.

Förutom själva idrottandet är parasporten ett sammanhang för att träffa likasinnade. Här möts dem med funktionsnedsättning över åldersgränserna och många lär av varandra.

– Förebildstanken inom parasporten är viktig. Här träffar du någon som har ett ben och en arm som simmar. När en person med funktionsnedsättning som är 10 till 15 år yngre ser detta, tänker de, så borde jag också kunna göra. Det kan också handla om någon som tagit körkort och visat att det går, säger Åsa Llineras Norlin.

– Titta på Ebba Årsjö, hon vänder på det. På grund av hennes funktionsnedsätting är hon så bra som hon är i sin idrott, det bidrar till att hon blir stark i själen och även fysiskt.

Åsa Llineras Norlin fortsätter:

– Idrott har använts som rehabilitering länge. Blir du tung och överviktig kan du inte röra dig och genom det, får du svårare att klara dig själv i vardagen. Genom att kunna röra dig ökar du graden av självständighet som en person med funktionsnedsättning.

Gert Nilsson är ordförande för IFAH. Han är själv före detta parasportare och berättar hur viktig paraidrotten är för dem med en funktionsnedsättning.

– Den betyder jättemycket. Det var väldigt tungt när vi inte kunde ses. Många av våra medlemmar säger att vi är familjen och att de saknade oss jättemycket. Under pandemin hade vi kontinuerliga digitala samtal med medlemmarna för att inte tappa kontakten.

IFAH har fått återstartsstöd genom Parasport Sverige och RF-SISU.

– Förutom att vi inte fick ha aktiviteter drabbades vi även ekonomiskt. För att komma i gång med alla verksamheter igen och komma ut på tävlingar var återstartsstödet jätteviktigt.

Hur var känslan när ni fick börja träna tillsammans igen för ett år sedan?

– Glädje, det var en lyckokänsla, säger Gert.

Joel Ollas-Mattsson, som varit aktiv sedan han var åtta år inom elinnebandyn, missar sällan en träning.

Kan du tänka dig ett liv utan idrott?

– Nej, det skulle vara tråkigt. Här får jag göra det jag gillar, göra det med andra och samtidigt vara aktiv. Att sluta med idrott är det sista jag skulle göra, säger Joel.

Mer om:

Sidan publicerades: 3 maj 2023